New York Stock Exchange’s (NYSE) ägare Inter Continental Exchange (ICE) skapelse Bakkt och dess samarbete med Microsoft och Starbucks är en kommande teknologisk Tsunami. Tillsammans kommer de, den 24:e januari, lansera en betallösning för detaljhandeln baserad på bitcoin. Enligt tidigare plan så skulle det lanserats i november, men enligt uppgifter från Bakkt – så flyttades datumet pga stor efterfrågan från fler aktörer.
Starbucks = världens största betal-app
Nu har Bakkt CEO Kelly Loeffner och ICE’s skapade Jeff Sprecher kommit med ett uttalande om vad som är på gång. Nu skall vi veta att Starbucks har mer än 25miljoner aktiva användare av sin betalapp och är därmed världens största. Det de nu går ut och berättar är att vid lansering som kommer ett antal STORA aktörer gå ut samtidigt, som om inte Starkbuck vore stort nog. Än så länge inga namn nämnda, men vi kan nog räkna med någon större matkedja – troligen Big Burger som lekt med tekniken en tid och sedan med all säkerhet en större detaljhandelkedja, typ Wallmart.
Tekniken?
Och var kommer Microsoft in i bilden då? Well, BTCPayserver är en lösning gjort med Microsoft .NET och NBitcoin likaså. Det går även rykten om integrationer med Blockstream Liquid Assets, Lightning Network och en massa annat. Tekniken är redo, bara usecases kvar och de kommer ju nu. Troligen finns även DiD (Distributed Identity) och Azure i Microsoft engagemang.
En spännande tid… Dags att börja spänna säkerhetsbältet…
Andreas frågar varför vi pratar så mycket om kartellerna i droger och olja, men sällan om en av världens största karteller: bankkartellen. Han analyserar finanskrisen 2008, korrupta tillsynsmyndigheter samt hur kleptokratin förstör demokratin, och varför Bitcoin är en utgång när röst inte längre är ett alternativ. Detta samtal ägde rum den 10 november 2018 som en del ”Internet of Money” på Edmonds Center for the Arts nära Seattle, Washington
När våra förtroendevalda inte sköter sig, behövs bättre verktyg. Det ekonomiska checks’n’balance systemet är föråldrat och måste ersättas. Ju förr desto bättre, då de korrupta lärt sig utnyttja systemets brister till max. Laurence Kotlikoff’s artikel är bara ett exempel i mängden som påvisar bristerna och ger oss 21.000.000.000.000* anledningar att börja använda Bitcoins blockkedja som stödjande plattform för en säkrare finansiell infrastruktur.
*) 21 trillion dollar = 189.373.444.000.000 sek (~189,3 biljoner sek)
Svensk fin-media har lyckats så väl i att uppvisa sin låga insikt kring vad som händer i Bitcoinvärlden att man undrar om det är med avsikt. Bla Veckans affärer letar fram artikel efter artikel som visar hur illa framtiden ser ut för Bitcoin…
…men det finns inget tekniskt underlag för påståendena, tvärtom. Det är övertydligt vad som är på gång och har varit på gång en längre tid – men Svensk media tycks inte vilja skaffa sig insikten.
Den genom tidernas största innovationen (Bitcoin) kommer tillsammans med världens högst värderade företag (Microsoft) och världens globalt mest använda mobil-app för betalningar (Starbucks mobilapp har >24miljoner aktiva användare bara i USA), gå live den 24 januari 2019 med Bakkt – vilket är ett nytt företag med en teknisk plattform som för samman ovan tre under New York Stock Exchange’s ägares ledning.
Överlägsen teknik
Tekniken är ny för den storskaliga breda och krävande allmänheten, men den har funnits i flera år för oss tekniskt intresserade. Vi vet att tekniken är överlägsen alla idag existerande finansiella system, men vi vet samtidigt att för att få denna snöboll i rullning, så behövs ett riktigt bra användarfall. ”En kopp kaffe” har sedan många år varit metaforen för microbetalningen där användaren utan att förstå det ställer högst krav på enkelhet, snabbhet och funktion.
När nu, den 24:e januari 2019, snöbollen väl börjar rulla, så är det bara en tidsfråga till den växt sig så pass stor att den helt kommer äta upp de gamla föråldrade och korrupta finansiella systemen. De organisationer som inte hinner med att ställa om sig, kommer försvinna och det gäller inte bara banker eller finansiella verksamheter – utan alla typer av organisationer. Ekonomin är så djupt integrerad i organisationers existens och iom att ekonomin kommer fungera på ett annorlunda sätt i framtiden, så utmanas alla av en möjlighet att ersättas av en mer förtroende- och värdeorienterad organisation.
Lanseringen av Bakkt är flyttad till Januari 2019. Inte pga problem, utan pga stor efterfrågan att koppla in ett växande antal aktörer – meddelar Bakkts CEO. Vad betyder detta? Jo, det designas just nu infrastruktur för mass scale deployment. Medans några tror att Bakkt innebär att en ny kryptobörs kommer se dagens ljus bland många andra liknande initiativ, så kommer något mycket större ske.
Medan allt flera ifrågasätter Riksbankens planer om e-kronan, då bland annat Swish tycks lösa mycket av de digitala behoven i Sverige, så har sannolikt Riksbanken redan insett vad som väntar runt hörnet. De vet med all säkerhet att Swish må verka bra på ytan, men är en idiotiskt usel lösning rent tekniskt och kan inte mäta sig med det som Bakkt står i startgroparna att lansera.
Det som gör Bakkt unikt är att Bitcoinhandeln egentligen INTE är i fokus, även om det är vad som kommer synas först. Det som är i fokus är så kallade digitala tillgångar och vad vi mest sannolikt kommer att få se kanske redan vid lanseringen är en infrastrukturell lösning som spänner från reservvalutan Bitcoin till att globalt kunna köpa en kopp kaffe i världens mest använda mobila betal-app. Starbucks betal-app har över 25 miljoner dagligt aktiva handlare och samarbetet mellan Starbucks, Microsoft & Bakkt handlat om just det.
Och nej, det är inte en infrastruktur som konkurrerar med Swish. Den infrastruktur som byggs är permissionless, global och distribuerad – vilket betyder att man inte behöver be någon om lov för att använda den, den är global och den är tekniskt redundant.
Vad det betyder är att, Riksbanken har bråttom att värna om kronans existens. Det handlar om bara ett par år. Just nu har de möjligheten att hoppa på tåget. Misslyckas de, så kommer det inte finnas några direkta hinder att vi använder en helt annan valuta än kronor i framtiden. Kanske dollar, pund eller Starbuckscoins. För att förstå detta, så måste man förstå att det inte är valutan som är viktig, utan dess värde. Historiskt har det använts stenar, snäckor, benbitar, kopparplattor osv som representation för värde. Det är detta som står inför en revolutionerande förändring. Det är därför det är bråttom för Riksbanken att värna om e-kronans existens. Ju fortare den etableras, ju större är chansen att den överlever som värde bärare och det i sig handlar om prestige.
Under tre års tid har Blockstream, som är det mest aktiva utvecklings-bolaget med anpassningar till Bitcoins blockkedja, arbetat på sin s.k sidechain kallad Liquid. Det har inte varit något hemligt arbete utan de har löpande rapporterat kring det. Liquid använder sig av det öppna källkodsprojektet The Elements Project, vilket innehåller mängder med komponenter för att anpassa Bitcoins blockkedja till rådande finansiella regelverk och kravställningar.
23 medlemmar = 50-60% av bitcoins globala volym
Adam Back is Cheif Executive Officer at Blockstream
Vid launch som egentligen skedde 27:e september så ingick redan 23 av kryptoindustrins största aktörer, vilka tillsammans representerar ca 50-60% av bitcoins globala volym idag. Dessa 23 är: Altonomy, Atlantic Financial, Bitbank, Bitfinex, Bitmax, BitMEX, Bitso, BTCBOX, BTSE, Buull Exchange, DGroup, Coinone, Crypto Garage, GOPAX (operated by Streami), Korbit, L2B Global, OKCoin, The Rock Trading, SIX Digital Exchange, Unocoin, Xapo, XBTO, and Zaif.
Vad Liquid innebär för dessa aktörer är möjligheten att kommunicera och utbyta finansiella tillgångar globalt utan fördröjning och givetvis är Liquid öppen för fler aktörer. Ett globalt nätverk som använder Bitcoins blockkedja som underliggande säkerhet och som garanterar ett stabilt, säkert och neutralt finansiellt system för macrobetalningar. Iom med denna lösning, kan nu riktigt stora summor flyttas över världen. Om en tsunami börjar med dyningar till havs, så är det nu vi börjar närma oss stranden.
Bakkt nyckeln till en ny ekonomisk världsordning?
Vi vet ju att Bakkt med stöd av New York Stock Exchange inom närmsta veckorna kommer att lansera sin plattform tillsammans med Microsoft och Starbucks. Blockstream är även där en av de inblandade även om det inte skrivits mycket om det. Och självklart, så kommer den stora nyheten i den releasen sannolikt vara att Bakkt ingår i Liquid medlemskapet med fokus på att ettablera en industristandard för stablecoins (a.k.a Riksbankens e-krona) och ”the last mile” för microbetalningar – då troligen genom att använda Lightning Network som bärare av betalningen.
Jag ställde frågan, lite tekniskt inlindad, till Blockstreams Cheif Strategy Officer Samson Mow och döm själva av hans svar:
Världsbanken utfärdar en varning för potentiellt snabb tillväxt för Bitcoin och andra kryptovalutor. Varningen handlar egentligen om att, när detta drar igång på allvar, så behöver vi alla vara vaksamma. Det är i tillfällen så stora mängder värde flyttar på sig som de kriminella är som mesta aktiva.
Världsbanken förespråkar Bitcoin
Världsbanken med Christina Lagarde i spetsen har länge förespråkat Bitcoin, då de menar på att det är en oundviklig del av framtiden och att tekniken kommer kunna revolutionera och effektivisera det nuvarande föråldrade systemet.
https://www.youtube.com/watch?v=OqvmhbOtw44
CHristina Lagarde, direktör för Världsbanken
https://www.youtube.com/watch?v=ROkO7VVCy50
Världens i särklass värdefullaste och viktigaste kod, i sitt ursprung skapad som öppen källkod den 9:e Januari 2009 av anonyme Satoshi Nakamoto, släpptes den 3:e oktober i version 0.17.0. Denna version har utvecklats under 7 månader med ca 700 kodändringar genomförda av inte mindre än 135 oberoende utvecklare online under ledning av Wladimir van der Laan, som varit huvudansvarig för koden sedan april 2014.
Är det någon sorts uttryck för desperation som tydas mellan Peter Bensons rader? Om Peter åtminstone hade visat tecken på att han försökt förstå hur det kommer sig att så väl inbitna nördar som akademiker, en stor mängd universitet och tekniskt kunnigt folk i alla brancher håsar upp denna teknik, så hade det varit väl varit okej att ha så mycket faktafel. Men, nej – hans engagemang och intresse saknas, varför det uppenbarligen inte kan bli en bättre artikel innehållsmässigt.
Vi drar parallellen till Ines Uusmanns citat om att Internet är en fluga. Ja, även om historien om citatet är mer än skröna än verklighet – så ligger det mycket sanning i – hur ”de kunniga” uttrycker sig då de tror sig förstå något som de har förutfattade meningar om. Peter och många med honom harvar runt i samma dike som Ines, tyvärr.
Den teknik som bitcoin innebär är en större innovation än Internet. Om Peter försöker sig på att värdera Internet, så kan han därefter börja fundera på hur han skall värdera bitcoin.
Det är rätt menlöst att ge sig på och ”bebunka” hans artikel, då han är så fel ute i sin argumentering, att han mest sannolikt endast skulle ta det som påhopp på honom. Tiden får likt Ines Uusmanns citat ta hand om det. Men, ett par saker är värt att kommentera.
Enligt Alex de Vries krävs det att tiotusentals datorer gör totalt 8,7 triljoner beräkningar (8700000000000000000 st) för att en (1) enda Bitcoin-transaktion ska kunna genomföras.
Det finns inget som heter en ”bitcointransaktion” även om man förstår vad som åsyftas. Men då måste man också veta att en enda bitcointransaktion kan innehålla tex 8700000000000000000st traditionella ekonomiska transaktioner och långt mer avancerade komplexa typer av transaktioner som kan tar veckor att genomföra i dagens traditionella system. Därtill så måste man känna till att mängden beräkningar inte har något med mängden transaktioner att göra. Det är lite som att kritisera mängden lotter i en skål med en ensam vinnande lott. Mängden lotter är orelevant i förhållande till antalet vinnare. Mängden lotter är snarare relaterat till säkerheten i att inte kunna fuska med lotterna. Ju ler lotter desto säkrar nätverk.
Det finns många mer väletablerade betalningslösningar som är mer praktiska eller lika effektiva för gissningsvis 99 procent av världens alla transaktioner. Åtminstone för de legala affärerna.
Det sista meningen är den mest intressanta. Problemet med alla dagens betallösningar är att de går att hacka, de går att fuska med, de är korrupta i sin design och bromsar utvecklingen. Bitcoin är smart, säkert och en effektiv infrastruktur för förtroendebaserade tillämpningar. Vad Internet är för information, är Bitcoin för värde. Om några år kommer vi se tillbaka på dagens ekonomiska system med sorg över hur dumma vi var så länge – just med parallellen till hur enkelt det var att vara kriminell.
Många anhängare bär på ideologiska idéer av libertarianskt eller anarkistiskt snitt där stater är onda fiender och Bitcoin är ett frihetsprojekt.
Klassiskt skitsnack! Bitcoin är visst en teknik som fötts ur den ideologiska grunden att transparens, lika för alla och möjligt för alla – men, det är en grund som vi alla ställer upp på. Den som inte gör det, har helt andra problem – vilka mest sannolikt är förenat en taskigt fungerande moralisk kompass. Dock, så finns relaterade utmaningar ett samhälle som kräver tex central kontrollerat värde (typ riksbank och kronan). Men den diskussionen är lika stor inom Bitcoincommunityt. Begreppet #stablecoin tillfredsställer de kraven och står inte alls i motsats till Bitcoins infrastruktur, utan använder sig av den som ett kryptografiskt bankvalv central eller plånbok på fickan.
Två metaforer för att få förståelse
Lotter
Den första tar vi oss tillbaka till metaforen om lotteriskålen. När man kritiserar bitcoins enorma infrastruktur och all elektricitet den drar, så skall man inse att det i sig inte har något med mängden transaktioner som bitcoin hanterar. Om det är 10 lotter i skålen eller 1 miljon lotter i skålen spelar ingen roll. Det finns ändå bara en vinst. Men då vinsten är åtråvärd så ökar mängden lotter pga att efterfrågan på lotter ökar. Så anledningen till mängden el som bitcoins nätverk drar har mer att göra med mängden intressenter som tar risken att köpa många lotter för att öka sin chans att kamma hem vinsten. Bitcoin som infrastruktur fungerar med 10 som 1 miljon lotter – men säkerheten ökar med mängden lotter.
En balansvåg
Den andra metaforen handlar om Bitcoins värde, vilket många ”kunnare” anser sig veta inte existerar. Jag kan bara dra slutsatsen att de inte riktigt har förstått hur Bitcoin som infrastruktur fungerar. I denna metafor vill jag att vi tänker oss en balansvåg. Genom alla tider har de använts för handel. Man väger mängden säd och betalar för det. Man väger äpplen och betalar för det. Det som är intressant är att det finns nog inget ekonomiskt instrument som det fuskats så mycket med historiskt som just balansvågar. Att karva bort lite från referensvikterna, så vips får köparen mindre säd eller äpplen för samma summa pengar. Och tänker vi till lite, så förstår vi att vikterna själva har ju egentligen inget betydande värde rent teknisk. Men hur värdefullt är det att kunna garantera att vikterna är exakta? Ja, nu börjar vi närma oss pudelns kärna. Lite säd eller äpplen kanske inte är så viktigt, men om vi teoretiskt låter hela vår ekonomiska infrastruktur använda sig av en balansvåg som det kan fuskas med så börja vi förstå värdet av referensvikterna och deras värde. Där finner du bitcoins värde. Bitcoin är referensvikterna och dess infrastruktur är teoretiskt lika svårt att fuska med som att få 1 + 1 att bli 3.
Och förstår man inte vad som nämnts ovan, så gör man sig nog bäst i att bara hålla käft!
Med bara 5-6 veckor kvar till Bakkt releasar sin plattform så bubblar ännu en giant upp på radarn. Det är Fidelity som enligt rykten tackat nej till samarbete pga att de själva bygger på en egen plattform för cryptohandel.
Med vår tekniska och långtida intresse så har vi svårt att se hur Fidelity skall kunna mäta sig med Bakkt. Fidelity är mer sammanlänkade med bankvärlden och kommer sannolikt bygga sin plattform på Ethereum eller Ripple’s XRP, vilket är en återvändsgränd. Men, vem vet. Vi har ännu inte sett några tekniska specar på hur någon av plattformarna är designade – så vi får luta oss tillbaka och njuta av fartvindarna.
